Trots tillväxten inom förnybar energi täcks fortfarande det ökade globala energibehovet i hög utsträckning av fossila bränslen som olja och gas.

Allt fler uppmärksammar dock de fossila bränslenas negativa påverkan på miljön. 2014 beslutade EU om målsättningen att andelen förnybar energi inom unionen ska uppgå till minst 27 procent år 2030. Till samma år ska även växthusgaserna minska med minst 40 procent, jämfört med basåret 1990. Vidare enades 195 länder vid FN:s klimatmöte i Paris (COP21) i slutet av 2015 att minska utsläppen av klimatgaser genom att öka satsningen på koldioxidfri el.

Även inom näringslivet har ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor medfört en tydlig strävan mot att öka andelen förnybar energi. Bland annat har Apple och Google som målsättning att 100 procent av företagens energianvändning ska komma från förnybar energi.

Sverige mot 100 procent förnybar energi

Sveriges riksdag satte 2009 målsättningen att till år 2020 ha minst 50 procent förnybar energi, vilket uppnåddes redan 2012. I juni 2016 presenterade fem riksdagspartier en energiöverenskommelse där man enades om en gemensam färdplan för en kontrollerad övergång till ett helt förnybart elsystem, med mål om 100 procent förnybar elproduktion år 2040.

I energiöverenskommelsen föreslås också en gradvis sänkt fastighetskatt för vattenkraft. Samtidigt tydliggörs att nationalälvarna ska fortsätta skyddas från utbyggnad. Vattenkraftens utbyggnad ska främst ske genom effekthöjning i befintliga verk. Kärnkraften ska framöver stå för en större del av eventuella skadeståndskrav och avsättningarna till den s.k. kärnavfallsfonden ska öka.

För att uppnå målen om förnybar energi har Sveriges riksdag antagit en planeringsram som syftar till att öka den årliga vindkraftsbaserade elproduktionen till 30 TWh år 2020. Det motsvarar nära en fördubbling jämfört med 2015.