Prisnivån på el påverkas av flera faktorer. På kort sikt påverkar nederbörden priset på grund av den stora andelen ­vattenkraft i Sverige.

Tillgången på el från kärnkraft har en liknande priseffekt. I det korta perspektivet påverkar även väderlek och utomhustemperatur, liksom rådande industrikonjunktur och prisutvecklingen på kol och naturgas.

Ett vindkraftverk har en ekonomisk livslängd på 20–25 år, varför det vid investeringar i ny elproduktion är prispåverkande faktorer på lång sikt som är avgörande. Med en längre tidshorisont får politiska beslut en stor påverkan. Därutöver påverkas även elpriset av storleken på utbyggnaden av ny kraftproduktion i förhållande till efterfrågan och vilken teknik som väljs.

Elprisets påverkan

Den långsiktiga lönsamheten i vindkraft styrs i hög utsträckning av priset på el och elcertifikat. Från 2011 har spotpriset på Nordpool varit lågt. 2015 noterades den lägsta nivån sedan 2000. Till de främsta drivkrafterna bakom det låga elpriset hör det elöverskott som Sverige har haft under perioden. Med start i mars i år har spotpriserna haft en relativt kraftig uppgång. Även terminpriserna har ökat, om än inte i samma grad som spotpriserna.

Elcertifikatpriset har sedan 2008 fallit med 58 procent. Denna utveckling förklaras av att andelen elcertifikatberättigad produktion har överstigit prognoserna, vilket 2015 resulterade i ett överskott på 13,5 miljoner elcertifikat. Sedan kvotpliktskurvan, som reglerar efterfrågan på elcertifikat, justerades upp i januari 2016 har överskottet på elcertifikat börjat minska. Efter energiöverenskommelsens beslut om en förlängning av systemet har priserna stabiliserats och från juli har en positiv trend samt en ökad omsättning i marknaden noterats.

Faktorer som talar för ett stigande elpris

Flera faktorer talar för att det låga priset på el inte är långsiktigt hållbart, och att den prisuppgång som skett på elmarknaden under 2016 kommer att fortsätta under kommande år:

  • Ökad export till följd av bättre infrastruktur och högre elpriser utomlands. Sverige har under de senaste fem åren varit nettoexportör av el. Denna trend väntas framöver bestå eftersom infrastrukturen för elöverförsel successivt förbättras, samtidigt som elpriserna utomlands generellt är högre. En ökad export skulle alltså medföra dels att elöverskottet i Sverige minskade, dels högre ersättning till elproducenterna.
  • Utfasning av kärnkraften. De svenska kärnkraftsägarna har fattat beslut om att stänga ned fyra av Sveriges tio kärnkraftsreaktorer till 2020. En fortsatt avveckling av kärnkraften bidrar till stigande priser genom ett minskat elöverskott.
  • Begränsad utbyggnad av vattenkraft. Vattenkraftsutbyggnaden har sedan många år bromsat in och idag sker ingen utbyggnad av ny storskalig vattenkraft i Sverige.
  • Minskat överskott av elcertifikat. Den justerade kvotpliktskurvan och beslutet om en förlängning av systemet väntas innebära fortsatt ökade elcertifikatspriser.